Som en del av Södertälje kommuns arbete med odlingskubatorer har GAIA utvecklat en prototyp för en redskapsbod. Boden är utformad för att kunna uppföras på flera platser och fungera både som förråd och serveringsplats. Boden har utvecklas med hjälp av traditionella träbyggnadstekniker, modulär uppbyggnad och lokal kunskap med funktionen att stödja odling, gemenskap och hållbar matproduktion.
Bakgrund och utmaning
Södertälje kommun utvecklar strategier för lokal och hållbar matproduktion, i samverkan med ett brett nätverk av aktörer inom jordbruk, utbildning och kultur. Ett prioriterat steg är att sänka tröskeln för människor att börja odla i större skala och samtidigt minska avstånden mellan producent och konsument.
GAIA Arkitektur fick i uppdrag av Åsa Waldenström, trädgårdsmästare, konstnär och projektledare för odlingsstrategin på Södertälje kommun, att ta fram en prototyp på en redskapsbod för kommunens kommande odlingsinkubatorer. En av de aktuella platserna var en bördig åker invid Moraån. Boden skulle utformas i antroposofisk anda, med utgångspunkt i platsen, materialet, ljuset, hantverket och människorna som skulle använda den.
Arbetssätt
Gestaltningsarbetet tog inspiration från vagnslidret på platsen och utvecklades i dialog med timmermannen Johan Jönsson. På Johans initiativ involverades odlingsföreningens medlemmar i tillverkningen av stommen och monteringen av väggfyllnaderna. Det gemensamma arbetet med boden blev därmed också ett sätt att sprida kunskap om traditionella träbyggnadstekniker och stärka samhörigheten mellan dem som skulle använda och ta hand om byggnaden framöver.
Resultat
Boden har utformats i moduler och kan kopplas samman med fler enheter, som exempelvis utedass. Den kan användas både som förråd och serveringsplats genom att en stor slagdörr öppnas upp. För att släppa in ljus på ett naturligt sätt har väggbrädorna glesats ut uppåt. Konstruktionen bygger på traditionella tekniker och material. Faltaket består av kärnvirke från senvuxen fura, delar av undertak och stomme har återanvänts från en tidigare hantverkskurs och plankdörrarna är byggda med hjälp av studenter från Naturbruksgymnasiet. Väggarna är utförda som en skiftesverkskonstruktion med ihopdymlade horisontella brädor, där väggsegmenten vid behov kan lyftas ur bräda för bräda för att möjliggöra ett flexibelt framtida bruk.
Metod- och kunskapsutveckling
Projektet har utvecklat kunskap om hur små byggda prototyper kan stödja lokala odlingsinitiativ och samtidigt fungera som bärare av hantverkskunskap, materialförståelse och gemenskap.
