Bakgrund och utmaning 
Stockholms gröna kilar utgör några av regionens viktigaste landskapsrum, men har historiskt ofta behandlats som mellanrum mellan stadens bebyggda delar. Samtidigt påverkas kilarna av förtätning, fragmentering, kommungränser och målkonflikter mellan rekreation, ekologi, exploatering och infrastruktur. 

Projektet tar sin utgångspunkt i behovet av nya arbetssätt som kan se de gröna kilarna som mer än skyddad natur. Stadens grönstruktur utgör viktiga sammanhängande livsmiljöer där människor, ekosystem, kulturmiljöer och framtida stadsutveckling behöver planeras tillsammans. 

Arbetssätt 
Arbetet har genomförts genom kartläggningar, referensstudier, intervjuer, seminarier, workshops och designbaserad forskning. Järvakilen har använts som fallstudie för att undersöka hur olika aktörer, skalor och kunskapsfält kan samlas kring gemensamma strategiska frågor. 

Genom skisser, prototyper, målbildsarbete och arkitekturstrategier har projektet prövat hur konflikter och potentialer kan göras synliga och omvandlas till underlag för fortsatt planering. 

Resultat 
Projektet har resulterat i en rapport med arkitekturstrategier för hur Stockholms gröna kilar kan stärkas som ekologiska, sociala och rumsliga samband. Arbetet visar hur kilarna kan utvecklas från fragmenterade mellanrum till identitetsbärande landskapsrum som binder samman stadsdelar, naturmiljöer och regionala funktioner. 

Underlaget fungerar som diskussions- och kunskapsmaterial för planerare, kommuner, regionala aktörer och byggaktörer. 

Metod- och kunskapsutveckling 
Projektet har utvecklat kunskap om hur arkitekturstrategier kan användas för att överbrygga sektoriella och geografiska gränser i regional planering. Genom att kombinera kritisk analys, designbaserade metoder och aktörssamverkan har Gröna kilar bidragit med ett arbetssätt där landskapets ekologiska och sociala värden kan bli styrande för en mer resilient stadsutveckling.